På kontoret
Alltså, det kom just in en man och frågade om jag ville ha te. Jag vet inte vem denna man är, jag vet inte varför han vet vem jag är. Men jag accepterade i min förvirring teet och följde med mannen till hans kontor, valde te, fick en kopp, såg på när den fylldes med vatten, hörde på mannens gnäll om hur varmt det var, tog min kopp och gick sedan. Så nu sitter jag här på mitt kontor med en klargul kopp till bredden fylld med Roiboste (Erdbeer und Sahne) Världen är förunderlig, tycker ni inte?
Jo, visst är den. Och här sitter man i Borås och dricker Earl Grey ... Suck
Det låter lite som mannen i rullstol som rullade fram till mig igår på kontoret och berättade att han skulle gå och fixa kaffe och frågade om jag "hade kaffe". No sir, I don't have coffee!
Varför finns det inga såna män i mitt liv? :(
