Mitt café
Goddag älskling, för att börja med en väderleksrapport ska ni veta att idag skiner solen i Blaubeuren och det är cirka 15 grader varmt. Inte läge för vare sig vinterjacka eller arbete men här sitter jag som om det faktiskt var det. Vidare kan jag förresten säga er att i Söråker, Sverige är det ca 6 grader och regn medan Mongoliets huvudstad Ulaanbaatar har ca -18 grader och månsken. Så.
Jag kom just tillbaka från Caféet där jag återigen (liksom varje måndag och tisdag) lagat och serverat mat till en massa tyska skolbarn som kräver Nachslasch konstant. Idag serverade vi pasta med skinka och ost. Pasta och ost verkar sannerligen vara ett av Café Viers specialiteter. Vi serverar det nog bara 9 av 10 gånger.
Barnen var extra jobbiga och skräniga idag, så jag känner det lite som om någon har holkat ut mitt huvud. Så fort min chef kommer tillbaka från sin lunch - alltså allt ifrån 2 minuter till 3 timmar från nu, det här med att tyskar ska vara punktliga är ett stort skämt, alla jag känner här kommer och går som de vill och respekterar tider ungefär lika mycket som de respekterar småsten och cyklister- Vänta var var jag nu? Jo, just ja, när min chef kommer tillbaka så ska jag författa ett mejl med en fråga för adventsbloggen. Igår var jag på ett viktigt möte i Stuttgard och kände mig häftig, förresten, det var om det där migrationsprojektet som jag ska börja jobba med i februari.
Mitt café, när det är tomt på skräniga människor och fyllt med underbar musik. (som dock inte kan höras på bilden)
Jag kom just tillbaka från Caféet där jag återigen (liksom varje måndag och tisdag) lagat och serverat mat till en massa tyska skolbarn som kräver Nachslasch konstant. Idag serverade vi pasta med skinka och ost. Pasta och ost verkar sannerligen vara ett av Café Viers specialiteter. Vi serverar det nog bara 9 av 10 gånger.
Barnen var extra jobbiga och skräniga idag, så jag känner det lite som om någon har holkat ut mitt huvud. Så fort min chef kommer tillbaka från sin lunch - alltså allt ifrån 2 minuter till 3 timmar från nu, det här med att tyskar ska vara punktliga är ett stort skämt, alla jag känner här kommer och går som de vill och respekterar tider ungefär lika mycket som de respekterar småsten och cyklister- Vänta var var jag nu? Jo, just ja, när min chef kommer tillbaka så ska jag författa ett mejl med en fråga för adventsbloggen. Igår var jag på ett viktigt möte i Stuttgard och kände mig häftig, förresten, det var om det där migrationsprojektet som jag ska börja jobba med i februari.
Mitt café, när det är tomt på skräniga människor och fyllt med underbar musik. (som dock inte kan höras på bilden)
Kommentarer
Postat av: la mamma
Ach, vad härligt det låter i Blaubeuren :) Och vilka fina stämningsfulla bilder från kaféet!
<3
Trackback
