En Valross i Tyskland

Okej så jag är hemma i Blaubeuren igen. Veckan har varit fantastiskt rolig och jag är därför deprissiv idag. Seminariegruppen hade allt, ett mumintroll en finne som pratade finlandssvenska, en onödigt attraktiv fransman, en partyglad fransyska, en supersöt lettiska med starka åsikter, en glad turk, en turikska med världens vackraste hår, en rumän som såg ut som en äkta skogshuggare, en tjeckiska som hade så tråkigt på sin fritid att hon börjat en spetskurs (en kurs där hon lärde sig göra spetsar, that is), två barbiedockflickor från Ukraina, en långsmal man från Polen, en sportgalen danska och så vidare.

Jag har haft fantastiskt roligt.

men jag har också kommit till en oroande slutsats;  jag är inte ett dugg tillfreds med mitt projekt.
Jag ska naturligtvis göra någonting åt det. prata med mina chefer och säga att jag inte tänkter sitta på kontoret om jag inte har några arbetsuppgifter, blir en bra start. Men inte idag. Idag är det alla hjärtans dag och till cafét kommer det ca 30 kärlekskranka gäster och äter. Min stackars rumskompis satt uppe till halv fyra i natt och jobbade. Idag är hon ändå inte klar. Jag ska naturligtvis hjälpa henne.

Vi ska måla Karl Valentin på alla världens servietter, idéen är nämligen en Karl Valentins kväll med god mat tillsammans med dikter, pjäser och annat krimskrams som den tyske komikern Karl Valentin gjort

 

det är jag som har gjort flyern. Faktiskt