En Valross i Tyskland

Ja, mina damer och herrar, jag överlevde cykelturen och tog mig hela vägen till Blaustein och tillbaka. Olyckligtvis hade jag bara med mig en flaska vatten och inga pengar så efter de 30 kilometerna var jag lite död, trots att större delen av den otroligt fina cykelvägen skuggades av skog.

Nåja, efter cirka 10 minuter var jag tvungen att ta en välförtjänt badpaus

Cykelvägen

Jag tycker att det ser ut som Italien. Inte för att jag varit i Italien men eh, Jörgen har ju varit där. Inte för att hon har berättat någonting som tyder på att det ser ut som på bilden nedan men ändå.

Valmo

När jag kom hem till min oerhört varma lägenhet så lagade jag mat och drack oerhörda mängder vatten i all min ensamhet och sedan gjorde jag misstaget att somna lite. När jag vaknade hade hettan nästan förtärt mig och så snabbt som min drogade kropp tillät det flydde jag fältet. Och landade här på kontoret med en gigantisk glass. Sen dess har jag druckit uppskattningsvis fem liter vatten men har ändå en begynnande huvudvärk och en inte sådär överdrivet klar skalle.

Det är min svaghet, älskade ni, värme. Jag har aldrig klarat av värme, inte ens "värmen" hemma i norrlänska Söråker. Och definitivt inte hettan här. Daniel frågar alltid orolig varför jag är så trött. Jävla argentinare liksom.