Barbie och jag
Älskade bloggläsare, som ni alla vet är mitt liv som EVS-volontär för tillfället lite ensamt då jag plötsligt finner mig själv alldeles ensam i en tysk by med alla vänner, pojkvänner och familjemedlemmar lång, långt borta. de flesta kommer snart tillbaka så oroa er inte för mig. (Oroa er istället för den volontär som jag träffade på mitt senaste seminar som verkligen var den enda ungdomen i hennes lilla by och som nästan drivits till vansinne av ensamhet, hon hade börjat en virkkurs. Den arma människan. Jag hoppades hon har lite fler att umgås med nu). I alla fall, för till fället är jag alldeles ensam. Nästan...
För jag har ju Barbie. Och idag var jag och Barbie på cykeltur.
Barbie började dagen med att gnälla och hävda att hon inte nådde ned till pedalerna så tillsist slängde jag ned henne i ryggsäcken och åkte själv.
Hon var inte överdrivet missnöjd över det. Här ser ni henne sola vid ett fikastopp.
För jag har ju Barbie. Och idag var jag och Barbie på cykeltur.
Barbie började dagen med att gnälla och hävda att hon inte nådde ned till pedalerna så tillsist slängde jag ned henne i ryggsäcken och åkte själv.
Hon var inte överdrivet missnöjd över det. Här ser ni henne sola vid ett fikastopp.
Jävlar vad hon gnällde över att hon inte hade fått färg än...
men vi hade hur som helst en trevlig dag och i mitt stilla sinne kan jag inte låta bli att undra varför i hela världen jag någonsin umgicks med riktiga människor..
Kommentarer
Postat av: Simon
Alltså Åsa. Din Barbie är så snygg.
Postat av: Jörgen
BAAAAARBIE!!!!!!!!!!!!!!!!!
Postat av: Jörgen
BAAAAARBIE!!!!!!!!!!!!!
Postat av: la mamma
Djävulska leendet-Barbie :)
Trackback
