Hard work, work

Det har varit mycket på jobbet nu på sistone. Vi ska föreberda en massa kreativa aktioner som ska framföras på en blåkonsert och det tar mycket tid. Man måste öva på såpbubbleblåsning, pyssla fram pilar, plockar blommor och klättra i träd. Idag var vi återigen på skådeplatsen och provsköt lite pilar samt kontrollerade om man kan tejpa fast en raket på en av pilarna och sedan hänga fast den i en lina mellan två träd och låta den fara däremellan. Testresultat. Livsfarligt. Jam ni hör ju vilket ansträngande jobb jag har. Det är rent förfärligt och helt och hållet dödstråkigt!



åsa, Dani och en såpbubblemaskin <3


Såpbubbla heter Seifeblase (tvålblåsa = sjukt ocharmigt namn :( )








Genomled dagen med viss svårighet.


Ja, vi var ju tvungna att testa ljudanläggningen. Bar faktikst med oss ljudanläggningen en hel dag. Det är en fin ljudanläggning. (Ja, den svarta lådan som Dani bär på!)




Rock die Heide

Jobbade på en liten rockfestival i helgen, sålde Crepeeeees som ni ser på nästkommande bild. Kännde mig alldeles hemma och nöjd med livet. Var riktigt bra band och riktigt dåliga band, ni vet sådär som det är på små lokala rockfestivaler :)



Skarpa och fina bilder på scenen





GLASS FANNS ATT KÖPA :D


Och jag som klagat på att jag fått för lite hårdrock här nere, nu måste jag ju hålla käften en stund. Ungefär som att jag inte får klaga på att tyskarna kör för fort sedan jag själv fick fortkörningsböter. Nej hörrni, jag gillar mitt jobb.

Band att rekomendera därifran: Hollywood Burnouts, Rock und Rollinger, Hey Jöe :)

Le!

 

Dani försöker höja stämmingen här på jobbet. Och. Han gav mig ett kex. Jag gillar mitt jobb.

Tröttis

Ja, jag ber om ursäkt för att jag varit så frånvarande. Jag jobbar. Och när jag inte jobbar vill jag inte sitta på kontoret och skriva blogg. Då vill jag sova. Eller något liknande i alla fall. Jag är medveten om att jag är svår att få tag på. Det är för att jag är apatisk och inte orkar svara på mejl.

Vädret är fantastiskt förresten. Igår trodde jag att jag skulle smälta. Dani* drog runt mig i en kärra som skulle lämnas tillbaka till dagis, och sen puttade han ner mig i en fontän. Det var en såndär vanlig arbetsdag :)

I övrigt kommer jag hem över studenten.

Och ikväll ska jag träffa ännu än av dessa människor som jag inte känner men som jag kommer att lära känna eftersom det är sådant man gör som volontär. Vi ska träffas på ett Café och prata svenska med varandra.

Förresten så ska ni vara stolta över mig. Jag är bra.

Over and out.

*Den nya Orelis, som är en aning mer agressiv och manlig än den gamla, vilken jag gärna vill ha tillbaka inte för att det är någotsomhelst fel på den nya men för att den gamla var så himlans bra.

Pingsfest

Sitter och gör det allra sista förberdningsarbetet för den stora "pingsfesten" i morgon. Förhoppningsvis kommer 1000 före detta Waldheimsbarn* ner till området runt caféet och köper en väldig massa mat/dricka och prylar så att vi/de samlar in oerhört mycket pengar.. I alla fall såanväder jag mig i princip av samma listor som min föregångare fransyskan Ordningsam har gjort. Hon hade tydligen en väldig förkärlek till att designa listor och skyltar i liggande läge. Jag tror att jag hatar henne. Inte minst för att det är samma kvinna som klistrat fast "der Stuhl" eller "die Waschmachine" på i princip alla mina möbler. Ja, något sinne för inredning hade hon hur som helst inte.

Efter den här helgen så är jag inte lika dödsupptagen längre och har därför tid att delge er fler händelser av mitt liv. Så håll till godo eller skit fullständigt idet.



*Waldheim (skogshem) är ett sommarläger för barn här i Blaubeuren. Det har funnits i uppskattningsvis 2000 år och grundades därför troligen av Jesus själv. Eftersom det har funnits i all evig tid så har i princip alla människor på denna jord (läs Blaubeuren) någongång deltagit. Nu ska emellertid huset som tillhör lägret renoveras, för uppskattningsvis riktigt-mycket-pengar och därför behöver vi/de (inte riktigt säker pv om jag inkluderar mig själv i detta) samla in ja just det: riktigt mycket pengar! Därför anordnas nu detta vad "Vi slår vad om att 1000 föredetta... Ja ni fattar.

Raindrops keep fallin on my head

Här sitter jag i en tysk liten småstad där det bara regnar och regnar. I precis sex dagar har det hällt ned. Jag är ruskigt förkyld har just fått en halv jordgubbstårtebit av hon som jobbar på kontoret mittemot. What more can I say?
Går hem nu i regnet och lägger mig under täcket (eventuellt målar jag också en destruktiv tavla som med färger och former beskriver hur dåååligt jag mår, vi får se) tills det är dags att jobba igen (kl 19.00)

Till min barngrupp kan jag inte ta mig idag för det är ingen som kan skjutsa mig och ingen som vill betala för att jag själv ska få ta arbetsbilen. Lite trist, vi skulle ha spelat Sätta-svansen-på-grisen..




24-stunden am stück

Aha, så var der*24-stunden-kick över för detta år. Det var säkert kul för de som deltog. Själv stod jag inte riktigt ut med att stå på sidan och titta på. Fotboll i 24 timmar liksom, fy fan va hårt. Fyfan vad kul. Sälja crepes i 12 timmar och sedan gå hem och sova för att chefen kräver dig fit nästa morgon. Inte lika hårt. Inte lika kul . Phillip gjorde 21 mål och jag betalde 21 € till barnhemmet i Argentina.

Det regnade 20 av de 24 timmarna. När det inte regnar det sov jag. När det regnade stod jag i ett tält och gjorde crepes. Es war zum kotzen erlich gesagt. Fast det är nog för att jag är världens mest egocentrerade människa och inte tycker att andra människor ska ha roligt när jag måste sälja crepes. Sen hjälpte det inte heller att jag höll på att duka under av mensvärk och var tvungen att cykla hem i ösregnet för att dricka kamomillte och gråta med en colaflaska fylld med kokande vatten invirad i en handduk på magen. Tills det gick över och jag kunde återvända till crepsen.

Nåja. Så mycket mer att säga om den saken har jag väl inte. Det är överhuvudtaget en rolig grej så lyssna för i helvete inte på min pessimistiska dagen-efter-utläggning och Orelis hade en avskedsgudstjänst men jag vägrar ändå att inse att hon tänker lämna mig om exakt en vecka!



*eller eventuellt "die" eller kanske "das"

Titta på den här, visserligen lite patetiska, videon om "Kicken" och föreställ er det hela med hällande regn :) Eller gör som Frida skulle ha gjort, föreställer att ingen av de medverkande har byxor på sig :)



Stressigt

Jag klarar inte av stress. Jag är vanliga fall förvirrad. I stressat tillstånd kommer jag inte ihåg mina arbetsuppgifter någon längre stund. Därför sitter jag nu här och vet att jag har jättemycket att göra utan att kunna komma på exakt vad... åh, och inte är det någon här att fråga heller.

Allt som har med crepesförsäljningen att göra ska packas ihop så att det ligger på ett ställe. Men skulle jag verkligen ställa allt i bilen? Det verkar ju mycket korkat.

Hjälp mig någon.

Förövrigt anser jag att Kartago borde förstöras

Mitt hjärta kan gå i tuuuuusen bitar

NEJMEN TJENA!

Här sitter jag och dricker kaffe och äter butterbretzel. Har ungefär hur mycket som helst att göra. Vafan hände liksom, här går man hela vintern* och lär sig att stå ut med att knappt jobba alls och sen gör världen plötsligt en helomvändning och kräver att man ska jobba jättemycket. Bretzel är förresten ett av guds största mirakel. Nu åter till temat. Jobb. Jag är plötsligt ansvarig för en hel massa tokigheter som jag inte klarar av. Bland annat att hitta ett tjugotal människor som är villiga att sälja crepes under 24-stunden-kick** i helgen. Jag känner väl inte ens tjugo tyskar heller! Har hittat 12 villiga själar nu. Vilket betyder att jag själv måste täcka upp för de 8 som inte är där :):):) Jag kan inte ens göra crepes. Försökte när vi hade Weihnnachtsmärkle, mina crepes blev inte runda :(

Och igår var jag och handlade också för jobbets räkning. På Lidl var jag och köpte 8 burkar nutella, 30 bananer, 12 camenbertostar und so weiter. Hade med mig 600 € handlade för 54€. Vad har jag nu ställt till med liksom?

Och medan jag gör alla dessa förberdningssaker totalt fel och definitivt mycket sämre än min föregångare fransyskan Julie-hej-jag-är-en-perfektionistisk-och-ordningsam-människa så måste jag beskaffa mig med den oerhört sorgliga uppgiften att göra ett inbjudningskort till Orelis avskedsfest. Allting kan gåååååååå i tuuu men mitt hjärta kan gåååååå i Tuuuuuuuuuuuuuuuuuuuusen biiitar. Erhm. I alla fall. Det är bäst att jag tar itu med mina uppgifter och tjänar mitt dagliga bröd.



*Nu är det ju i och för sig tveksamt om en period där det sällan var under -2 grader för vinter. Men vi låter nu tyskarna tro att deras outhärdligt långa höst faktiskt är en vinter.

**Veranstalltung som samlar in pengar till ett ålderdomshem och ett barnhem i Allen, Argentina. Vilket råkar vara just den ort som Orelis kommer ifrån. Veranstalltungen går ut på att några vilda själar spelar fotboll i 24 i sträck (varje idiot ca 6 timmar i sträck) och för varje mål de gör skänker deras gudfädrar eller gudmödrar en viss summa pengar. Jag är tillexempel Phillips gudmor och skänker en € varje gång han gör mål. Nu får det räcka med förklaringar, förstår ni inte nu så är det ert problem.


25 grader i solen

Tänkte berätta om min dag. Orkade inte. Ger mig ut och springer nu :)

Kort ska jag bara tala om att det varit ca. 25 grader varmt och solsken hela dagen. Att jag kört för fort med arbetesbilen och blev fotad av en fartkamera. Yes. Ätit världens största glass. Och inhandlat 12 camenbert ostar.
Samt haft en timmes samtal med en vilt främmande man.

Nu kan ni ju sitta där i er ensamhet och gissa varför..

Schade

"Mir smeckt es nicht!" sa en unge till mig på caféet igår.

"Öööh, schade" svarade jag och flydde. Service liksom. Men vad ville ungjäveln att jag skulle göra? Laga ny mat?

Matpengar

Och eftersom pappersabete är oerhört destruktivt så åker jag nu in till Ulm och köper mig en Barbiedocka istället...

...För mina sista slantar. Bankomatkortet är dessutom lite trasigt. Var till banken i morse och där konstaterade en söt liten och pigmentfri bankarbetar-pojke som skulle till Norge nästa år att chipet var kaputt. Tycker ändå att det är onödigt att köpa mat för sina pengar. Mat är ju hursomhelst äckligt.

Lyssnar på Rockklassikers webradio, de spelar för tillfället Tribute  (Tenacious D) . En uppenbart genial låt.

Nej allvarligt jag orkar inte vika mer papper idag och hungrig jag också. Tur att jag ljög förut och faktiskt har jättemycket pengar till mat.

:)

En vecka i Ehingen

Jaså ni är tillbaka? Nu passar det att komma krypande och be om förlåtelse för ert frånvarande sätt. Hmpfr. Nåja, ni har varit bortresta har jag hört, i Ehingen var det viss ni var va? Och tog hand om ungdomar? Nåja. Det får väl gå då, för den här gången.

Jag är mycket trött efter min vecka med de 25 fjortonåringarna som varken var tysta eller harmoniska. Att vi ledare var tvungen att ha möten varje kväll till tolv gjorde väl inte saken bättre. Att jag själv knappt behandlades som ledare och definitivt inte som barn utan som någonslags mittenperson med tita-på-rätt gjorde väl dagarna rätt så långa och tja ni vet. Tråkiga. hade lite svårt att finna min plats helt enkelt. Frågan är om jag är arg på de andra ledarna för att de behandlade mig som en nöjd-med-att-titta-på-person eller på mig själv för att jag inte ställde mig upp och krävde att få göra någonting vettigt med min tid.

Hursomhelst är alla erfarenheter värda att samla på sig. Och det är ju inte direkt så att jag inte har lärt mig någnting.



Man måste försiktigt dra ut de ihopknölade delarna igen

Pappersbunten är på strax över hundra ark. De ska alla kopieras tjugofem gånger.

Kopiatorn äter papper .

:)

Den nya Orelis

Min helg tyckte att det var roligt att springa ifrån mig och nu sitter jag här på kontoret igen. Bredvid mig talas det spanska så att det bara skriker om det. Daniel, den nya volontären också han från Argentina och Orelis avlösare  Orelis du fååår inte åka, Du får inte lämna mig! Älskling, Argentina är jättelångt bort ju!! :( kom igår. Orelis är glad förstås, och pojken verkar nog trevlig även om han inte pratar så mycket annat än spanska. Om 6 veckor ska han ta över Orelis jobb och nu skolas han in. För språkets skull, alltså. Så svårt är inte jobbet att man behöver 6 veckors inskolning.

Tycker fortfarande inte att det känns okej att Orelis snart ska åka hem. Går nog in i en djup deprission nu.

Tjarå

Chokladlådorna, en liten uppdatering

Bara så att ni inte tror att jag har världens sämsta jobb.

Chokladlådorna säljs för att sammla in pengar till ett Freizeitsheim för barn.

Och i morse gick jag till jobbet med jackan på armen.


Helvetet på jorden


Av alla webbradior i hela världen fungerar endast RixFm.

Jag har 300 chokladlådor att göra i ordning!


Klistermärken på chokladaskar

Goder afton,

jag är himla trött, snart ska jag springa* hem genom Blaubeuren och sendan ska jag handla. Det har varit en ansträngande dag. Först var det Schülercafé och tisdag, vilket innebär att det är mycket folk och man bara går och hoppas att maten ska räcka. Vilket den inte gjorde. Turligen** fanns det fischstäbchen i frysen. Sen har det varit lite kaos på kontoret eftersom en miljon*** små chokladaskar av metall måste vara färdiga att ges bort och säljas på torsdag. Olyckligtvis är Orelis på seminarium och jag har fått ängna dagen åt att till en början ensam och sen tillsammans med mina chefer klistra på reklamklistermärken på askarna, och på mappar och i taket och på golvet och i ansiktet. Nu ljuger jag. Det var bara på askarna och mapparna. Extra kul är det att klistermärkerna är för stora för askarna och därför måste beskäras först. [Nämnde jag i förra inlägget att jag inte kan göra saker rakt och genau?] Nåja, eftersom jag upptäckt svt-play så var det inte så illa utan ganska trivsamt. Dumma uppgifter kan vara riktigt avslappnande, speciellt som man får kolla på Skavlan samtidigt som man utför dem.
 OCH därtill äta butterbretzel
I ALLA FALL 

Fick äran att ringa min troliga efterföljande på posten som EJV Blaubeurens EVS-volontär eftersom Schorsch finner det lite jobbigt och ansträngande att prata engelska. Själv slapp jag engelskan eftersom min efterföljande är ålänning och pratar utmärkt svenska. Vi tar det som ett bevis på att jag själv gjort himla bra reklam för Sverige eh.. svensktalande människor :)

*Jag tänker då verkligen inte springa!
** Det var ett himla fint ord det :)
*** tror att siffran ligger närmare 300 :(

Inte okej

Jag kan inte göra saker rakt, ordentligt eller prydligt.

Det går inte.

Har försökt göra laminerade små Essenkarten hela morgen. Det känns inte okej.

De är sneda och fula.

NU STRUNTAR JAG I DET OCH DRÄNKER MIG ISTÄLLET

:')

Den perfekta leken

För tillfället sitter jag och försöker hitta på en mängd lekförslag som kan passa för en gäng (osäker på hur många, troligtvis jättemånga) skolbarn (12-14år) som ska ha en fest med lekar och disco. Låt oss därför tacka gudarna för internet och Lekarkivet.se.

Very well

hittade i alla fall den perfekta leken.




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0